dont you wanna stay
jag tänkte först skriva värsta inlägget om allmän kärlek.
det var dock bara något jag påbörjade för jag insåg att det typ inte gick.
jag kan ju känna kärlek till mycket.
jag känner exempel hat-kärlek till biffen. en kille som jag har haft en konstig relation till. vi var inte ihop, vi var inte kk och vi var inte kära, men vi kunde typ inte leva utan varandra. vi bråkade alltid. vi kunde ha det bra i max en vecka, sen bröt helvetet loss igen. jag skyller hälften till bråken på honom och andra halvan till mig själv. vi pratar inte ens med varandra längre. han har flyttat till stockholm nu. men jag kommer alltid att minnas honom, var han än är kommer jag alltid känna hat-kärlek till honom. jag har en bild på oss som hänger på mitt rum. jag var snygg då (skulle bara säga det).
Sen finns det ju andra sorters människor som man kommer älska hela livet, oavsett hur dom förändras eller hur mycket man skilljs ifrån varandra. jag kommer alltid att älska min familj, alltid alltid. kärleken till familjen går inte beskriva för dom är det absolut bästa som finns.
det finns vänner som man har delat hela ens uppväxt med som kan en utan och innantill, man kanske inte säger det till dom, men hanna, jamina johanna och tim, JAG ÄLSKAR ER. nu vet ni det. ni har kännt mig för länge för att ni ska skilja er ifrån mig. ni är i stortsett tvingade att leva med mig resten av era liv.
jag var tvungen att göra lite klart för mig vad kärlek är, för det råder en viss kris i mitt kärleksliv.
kärlek för mig är inte bara att ha sex, trivas tillsammans och kunna snacka. FUCK DET
kärlek är att man ska ligga och gråta tillsammans, när man är kär finns det inte en tanke i världen på att man vill knulla med någon annan jävel, kärlek ska göra ont och vara lite smått olyckligt. men allt det där som är så olyckligt ska man få tillbaka i lycka. (om man inte är olyckligt kär dvs)
alla människor där ute, VAR INTE OLYCKLIGT KÄRA.
det finns alltid någon som kommer att älska dig så som du är. lägg inte ner din kärlek på massa idioter som du inte får något tillbaka av, gör aldrig aldrig aldrig det!
för jag har testat det några gånger och det fungerar aldrig.
man blir typ bara ledsen in i själen och sen vill man dö ett tag.
tro det eller ej, MEN, det går över, fast det där onda kommer alltid att sitta kvar. man får en liten skada i hjärnan tror jag.
i belive in love, jämnlik kärlek, mellan två individer, som offrar och tar från varandra, som förstår varandra, som gör allt för varnadra.
jag önskar att jag någon gång kommer hitta en som älskar mig och vill leva ett liv med mig i ett stort hus med en altan och fina barn. (nu tänker jag långsiktigt)
jag kommer ha många olyckliga förhållanden innan den människan dyker upp i mitt liv.
jag tycker denna låten är bra i syfte om man gillar någon, sen funderar den ena på att dra.
så frågar man, "DONT YOU WANNA STAY HERE A LITTLE WHILE?"
så säger den andra "okejdå" sen stannar den lite till
länken till den låten hittar ni HÄR:
http://www.youtube.com/watch?v=sIjkVn_ro0g
om ni är deppiga över era olyckliga kärleksliv kan ni ringa mig så kan vi gråta rundor tillsammans.
kyss.
bild från förra sommaren med biffen.
